Sovmorgon.

Trodde inte mina öron när jag vaknade av S:t Larskyrkan spelade. Klockan nio. Det behövdes nog.


Rejäl söndagsfrukost, med havreplättar. Då behövdes det ingen lunch. Mats och jag tog en lång promenad. Äntligen är det sommar ute.

På eftermiddagen blev det även lite tid över för kakbak. Det hör inte till vanligheterna.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0