Race rapport.
Så var den äntligen här. Söndagen vi sett fram mot så länge, med blandade känslor.
Frukost redan före klockan sex. Fick inte ner så mycket, satt mest bara och tuggade, pch tuggade på mackan. Helt ok, sa Jocke (erfaren triathlet). Det är så mycket adrenalin i kroppen iallafall.
På med våtdräkten, och supernervös i kön på väg ner mot vattnet. Fick lite panik när jag skulle börja andas. Det gick bara inte. Det blev bröstsim runt. Undra varför jag gick crawlkurs? Efter 53 minuter var jag uppe ur vattnet, och kände mig så nöjd.
Glädjen över att jag fick simningen gjorde att jag bara log när jag fick börja cykla. Jag fortsatte att le hela cykelrundan. Kanske jag skulle cyklat fortare, men jag bara njöt. Av vädret, av stämningen.
Provade att äta en bar vid växlingen till cyklingen, men den ville liksom komma upp igen.Hade även lite svårt att dricka i början av cyklingen.
De flesta cyklar hängde redan på sin plats när jag kom in till andra växlingen. Men, vad gjorde det jag bara njöt. Nu skulle det bli löpning, och det kan jag ju.
Lite varmt på sina ställen, och på vissa delar av banan så fläktade det. Helt ok. Tiden gick förvånansvärt fort under löpningen.
När familjen står och applåderar, och hejar strax innan målgång, får jag så mycket extra energi. Jag spurtar in i mål.
Tänk att jag skulle bli 53 år, och mormor innan jag gjorde mitt första triathlon. Lika bra att ta en halv Ironman direkt.
Nu känner jag mig riktigt nöjd, och stolt.
Kommentarer
Postat av: Annelie i Sundets Pärla
Grattis!!! Du är grym, kära kusin!!!
Såååå imponerad! 😊👍🏊🚴🏃❤
Trackback